Det är tomt här hemma, för tomt. Jag har en ständig klump i halsen som nästan gör att jag mår illa. Jag är så jävla rädd för att känna efter, är så rädd för att inse & förstå att min älskade vän inte finns vid min sida längre. Men jag är glad att jag har min lille Malte, på något sätt förstår han så väl att jag inte mår så bra just nu. Han vill gärna vara vid min sida mest hela tiden, precis som om han vill stödja mig i sorgen.
Jag vill tacka ALLA som på något sätt berikat Rockys liv. Mamma, Malin, Pappa, Micke, Mattis, Leo, Robin, Kerstin, Putte, Daniel. Ingen nämnd, ingen glömd. Tack till er & för era tankar & stöd i denna stund.
Tack också för alla fina kommentarer jag fått- Dom värmer ska ni veta. Stort ❤ till er.
Mamma skrev en så vacker kommentar som jag gärna vill dela med mig av.
”Så tom på ord men så tacksam för att Du kom till vår jord, för att just Du kom till Maria, för allt som Du har betytt och fortsätter att betyda! Ditt jordeliv är slut Rocky men det som Du gav oss alla i familjen kommer för alltid att finnas kvar.
” Vi har varit med om Dig, vi kan aldrig mista Dig ”
Maria, du vet att mina tankar finns hos dig. Rocky vakar över dig. Tänker på det du sa i bilen till Sisjön igår ”vi får försöka vara glada” och jag tänker att det är så Rocky vill att familjen ska fortsätta vara. Han vill att vi klokt ska förvalta den gåva han gav; glädjen över livet!”
Sabine skrev om mig & Rocky på sin blogg & när jag läste det var det precis som om jag skrivit det själv.
”Läste precis en blogg jag läser att hennes golden har fått somna in. Fick direkt tillbaka känslorna jag hade med Nellie när hon hade somnat in, jag vet exakt hur hon mår, vet exakt hur hon känner och de gamla känslorna bara välver över mig då jag vet att hennes hund betydde något alldeles extra för henne, precis som det var med mig och Nellie. Ofta, av någon anledning, är det de hundarna som betyder något alldeles extra för någon och som är helt unika (varje hund är unik, men sedan finns det alltid någon hund som är en lite närmare av olika anledningar) som får dessa vidriga sjukdomar. För mig var Nellie en hund på miljonen och även min första hund.
Jag lider verkligen med Maria och vet precis vilket rent utsagt helvete hon går igenom nu känslomässigt…”
Jag blir så berörd av att det är så många som sörjer Rocky samtidigt vet jag att han betytt mycket för många i sitt liv. Rocky var en speciell hund, han var en på miljonen.

/Maria
Filed under:
Rocky by Maria